2022 - 2025
I samarbete med Semporelaboratoriet, Karolinska institutet
Forskare: Rolf Nybom
Författare
Kim Corell & Riccardo Penzo
Titel
Partiklars inverkan på sjukfrånvaro i förskolan – en studie av sambandet mellan inomhusluftens partikelhalter och förskolepersonals sjukfrånvaro
Sakkunnig inom området
Rolf Nybom, Semporelaboratoriet, Karolinska Institutet
Sammanfattning
Förskolepersonal är, efter vårdpersonal, den yrkesgrupp som uppvisar högst sjukfrånvarotal enligt statistik från Försäkringskassan.
Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med ny kunskap om hur partiklar i inomhusluften påverkar förskolepersonals hälsa och sjukfrånvaro. Studien undersöker även i vilken utsträckning användning av virusluftrenare kan bidra till att minska sjukfrånvaron.
Resultaten visar att partikelhalterna i förskolors inomhusmiljöer generellt är höga. Vidare indikerar studien att användning av virusluftrenare kan ha en påtaglig och positiv effekt på sjukfrånvaron, med i flera avseenden banbrytande resultat. Därutöver identifierades ett antal betydelsefulla faktorer som påverkar partikelmängden i förskolemiljöer, däribland barngruppernas storlek samt avdelningarnas fysiska utformning och yta.
Innehållsförteckning
Förord
Denna studie har genomförts under en treårsperiod och har präglats av såväl metodologiska utmaningar som betydelsefulla lärdomar.
Författarna vill rikta ett varmt tack till de sex kommuner som deltagit i studien. Deras engagemang och samarbetsvilja har varit en avgörande förutsättning för studiens genomförande.
Vidare riktas ett särskilt tack till de arton förskolor samt den personal som på olika sätt har bidragit till datainsamlingen och fungerat som viktiga samarbetspartners under hela forskningsprocessen.
Avslutningsvis vill författarna framföra ett särskilt tack till Rolf Nybom vid Semporelaboratoriet, Karolinska Institutet, för värdefullt stöd vid laboratorieanalyser samt för sin sakkunniga expertis inom partikellära, vilken varit av stor betydelse för studiens kvalitet och genomförande.
Kim Alexandersson & Riccardo Penzo
Inledning
Enligt statistik från Försäkringskassan utgör förskolepersonal, efter vårdpersonal, den yrkesgrupp som uppvisar högst sjukfrånvarotal i Sverige. Hög sjukfrånvaro inom förskolan medför återkommande personalbrist, vilket i många fall leder till att obehörig personal anlitas som ersättning. Detta riskerar att påverka kvaliteten i förskolans pedagogiska verksamhet negativt, med konsekvenser för såväl barn som pedagoger och verksamhetens kontinuitet. På lång sikt kan dessa effekter även få samhälleliga konsekvenser, då förskolan utgör en central del i barns tidiga lärande och utveckling.
Inom förskolemiljöer är smittspridning av luftburna infektioner vanligt förekommande, vilket sedan länge har identifierats som ett arbetsmiljöproblem. Forskning har visat att förhöjda partikelhalter i inomhusluft korrelerar med ökad sjukfrånvaro samt med en förhöjd risk för att barn utvecklar allergier och astma. Trots detta är forskningen kring effektiva åtgärder för att minska partikelhalter och därigenom begränsa hälsorelaterade konsekvenser fortfarande begränsad.
Denna studie fokuserar uteslutande på att undersöka möjligheterna att reducera partikelhalter i förskolors inomhusmiljöer. Projektet initierades utifrån hypotesen att en minskning av partikelkoncentrationer utgör en central faktor för att uppnå en reducerad sjukfrånvaro bland förskolepersonal.
Vad är luftburna partiklar?
Luftburna partiklar, även benämnda aerosoler, utgörs av små fasta eller flytande partiklar som kan hållas svävande i luften till följd av sin ringa storlek och låga massa. För att en partikel ska klassificeras som luftburen krävs i regel att dess diameter understiger cirka 100 mikrometer (µm); partiklar med större dimensioner sedimenterar snabbt och avlägsnas därmed ur luften.
Den nedre storleksgränsen för luftburna partiklar brukar anges till omkring 1 nanometer (nm), då partiklar under denna storlek är svåra att särskilja från gasformiga molekyler ur ett fysikaliskt perspektiv.
I internationell och vetenskaplig litteratur används begreppet particulate matter(PM) för att klassificera luftburna partiklar utifrån deras aerodynamiska diameter. PM₁₀ avser partiklar med en diameter mindre än 10 µm, medan PM₂.₅ avser partiklar med en diameter mindre än 2,5 µm. Dessa fraktioner är särskilt relevanta ur hälsosynpunkt, då mindre partiklar har förmåga att tränga djupt ner i luftvägarna.
För att sätta partikelstorlekarna i ett sammanhang kan nämnas att ett mänskligt hårstrå vanligtvis har en diameter på cirka 60–100 µm, vilket illustrerar hur mycket mindre luftburna partiklar är i jämförelse.
Hälsoeffekter av inandning av partiklar
Ett omfattande forskningsunderlag baserat på både human- och djurstudier visar att exponering för luftburna partiklar kan medföra betydande negativa hälsoeffekter. Flera typer av partiklar innehåller eller bär på ämnen med cancerframkallande egenskaper, och långvarig exponering för luftföroreningar har associerats med ett brett spektrum av hälsoutfall, däribland allergiska besvär, astma, hjärt- och kärlsjukdomar, nedsatt lungfunktion, neurodegenerativa sjukdomar såsom demens samt ökad risk för förtida mortalitet.
Partiklarnas storlek har en avgörande betydelse för deras deposition i luftvägarna och därmed deras potentiella hälsoeffekter. Större partiklar fastnar i regel i de övre luftvägarna, såsom näsa och svalg, och ger oftast upphov till begränsade eller övergående hälsobesvär. Finare partiklar, särskilt de med en aerodynamisk diameter mindre än 2,5 µm (PM₂.₅), kan däremot tränga djupt ner i lungalveolerna och vidare överföras till blodcirkulationen.
Studier indikerar att exponering för PM₂.₅ kan bidra till vaskulär inflammation, endoteldysfunktion och utveckling av ateroskleros, vilket i förlängningen ökar risken för kardiovaskulära komplikationer såsom hjärtinfarkt och stroke.
Allergiframkallande partiklar
Allergener är biologiska eller kemiska ämnen som kan inducera allergiska reaktioner hos sensibiliserade individer. Dessa ämnen kan förekomma bundna till luftburna partiklar med ursprung från bland annat djur, insekter, kvalster och mikroorganismer. När allergener förekommer i aerosoliserad form möjliggörs spridning via inomhusluften.
Många allergena partiklar har en så liten storlek att de kan förbli svävande i luften under längre tidsperioder, vilket innebär att exponering kan kvarstå även efter att den primära källan har avlägsnats. Detta bidrar till en förlängd och ofta svårkontrollerad exponering i inomhusmiljöer.
Ett välkänt exempel är kvalsterallergi, som i vardagligt tal ofta benämns dammallergi, där allergener från husdammskvalster förekommer bundna till fina partiklar i inomhusluften.
Bakgrund
Statistik från Försäkringskassan visar att sjukfrånvaron bland förskolepersonal är hög i jämförelse med många andra yrkesgrupper. Den omfattande sjukfrånvaron medför återkommande personalbrist, vilket i sin tur leder till ett ökat beroende av tillfällig personal och vikarier, som inte alltid har relevant utbildning eller erfarenhet. Detta kan resultera i en försämrad arbetsmiljö för ordinarie personal samt påverka verksamhetens kvalitet och kontinuitet.
En stabil och välfungerande personalgrupp utgör en grundförutsättning för att förskolans pedagogiska uppdrag ska kunna genomföras på ett kvalitativt och hållbart sätt. För att barn ska ges möjlighet till trygghet, lärande och utveckling krävs goda arbetsförhållanden för förskolepersonalen. Att identifiera och åtgärda bakomliggande faktorer till den höga sjukfrånvaron är därför av central betydelse.
En minskning av sjukfrånvaron bland förskolepersonal förväntas ge positiva effekter för såväl barn och personal som för verksamheten i stort och samhället i ett längre perspektiv.
Syfte
Syftet med denna studie är att bidra med fördjupad kunskap om bakomliggande faktorer till den höga sjukfrånvaron inom förskolemiljöer samt att undersöka möjliga och effektiva åtgärder för att reducera sjukfrånvaron bland förskolepersonal.
Förskolepersonalens hälsa och arbetsmiljö
I förskolepersonalens arbetsmiljö ingår tyvärr hög smittspridning och sjukdom. Tillsammans med vård- och omsorg, toppar förskolepersonal det yrke som har högst sjukskrivningstal enligt Försäkringskassan (2016). Enligt Försäkringskassan (2016) är medeltalet för sjukskrivna inom förskole yrket 160 av 1000, medan det för andra yrken ligger på 103 sjukskrivna per 1000.
Vidare skriver Försäkringskassan att personal i förskolan löper 63% högre risk att bli sjukskrivna än genomsnittet på arbetsmarknaden.
Genomförande
Studien genomfördes som en omfattande luftreningsstudie med syfte att möjliggöra en fördjupad analys av sambandet mellan partikelhalter i inomhusluft och sjukfrånvaro inom förskoleverksamhet. Valet av studiedesign baserades på behovet av att kombinera kontrollerade laboratorieanalyser med tester i autentiska förskolemiljöer.
Genomförandet skedde i flera steg och med olika metodologiska ansatser. Studien omfattade såväl laboratorietester som fältstudier och genomfördes under perioden 2021–2023. Laboratorieanalyser utfördes vid Semporelaboratoriet, Karolinska Institutet, parallellt med praktiska tester av luftreningsåtgärder i förskolemiljö.
Inledningsvis etablerades kontakt med forskare Rolf Nybom vid Semporelaboratoriet, Karolinska Institutet. Rolf Nybom har verkat inom området partikellära i över tre decennier och har omfattande erfarenhet av forskning kring luftburna partiklar och deras hälsoeffekter. Inom ramen för studiens inledande fas redogjorde han för sitt teoretiska perspektiv på möjliga orsaker till den höga sjukfrånvaron inom förskolemiljöer. En central utgångspunkt var att hög personbelastning på begränsad yta bidrar till förhöjda partikelhalter i inomhusluften, vilket enligt tidigare forskning är associerat med ökad sjukfrånvaro.
Mot denna bakgrund identifierades luftrening som en potentiellt effektiv åtgärd för att reducera partikelhalter. Under 2021 etablerades därför kontakt med en internationell tillverkare av luftreningssystem, som under pandemin utvecklat en avancerad virusluftrenare avsedd att filtrera virus, bakterier, allergener, mögelsporer och pollen. Produkten hade genomgått externa laboratorietester och uppvisat hög filtreringskapacitet.
Ett samarbete inleddes och utrustningen importerades till Sverige. För att möjliggöra kontrollerade tester i laboratoriemiljö konstruerades en särskilt anpassad testbehållare av extern verkstad. Därefter genomfördes kompletterande kvalitativa laboratorietester vid Semporelaboratoriet under 2022. Filtreringsprocessen analyserades med avseende på avskiljning av virus, bakterier, allergener, mögelsporer och pollen. Efter cirka åtta månaders testperiod sammanställdes resultaten, vilka visade en mycket hög filtreringsgrad.
Med stöd i laboratorieresultaten initierades nästa fas av studien, vilken bestod av fältstudier i förskolemiljö. Kommuner kontaktades och erbjöds möjlighet att delta i studien. Datainsamlingen genomfördes i två etapper. I den första etappen inkluderades tre kommuner, vilka själva valde vilka förskolor som skulle delta. Totalt installerades luftreningsutrustning i nio förskolor under våren 2023. I den andra etappen utökades studien med ytterligare tre kommuner och ytterligare nio förskolor, där installationer genomfördes under hösten 2023.
Efter installation genomfördes regelbundna uppföljningsbesök av tekniker, vid vilka utrustningen kontrollerades och servades. Filterprover insamlades löpande och analyserades vid Semporelaboratoriet. Analyserna visade att filtren innehöll höga koncentrationer av partiklar, vilket indikerar förekomst av betydande partikelhalter i förskolornas inomhusmiljöer. Tidigare forskning har visat att sådan exponering kan ha negativa hälsoeffekter, särskilt för barn.
Under studiens gång tillhandahöll deltagande kommuner statistik över sjukfrånvaro bland förskolepersonal. Denna statistik jämfördes med motsvarande tidsperioder föregående år i syfte att analysera eventuella förändringar i sjukfrånvaromönster efter införandet av luftreningsåtgärder.
Bearbetning och analys av sjukfrånvarostatistik
Löpande har kommunerna under studien delat sin sjukfrånvarostatistik med oss.
Därefter har statistiken noggrant analyserats utifrån vad som är viktigt och betydelsefullt för studiens syfte och resultat.
Result har grundats på sjukfrånvarostatistik 0-59 dagar.
En viktig faktor som påverkar analysernas korrekthet, är att statistiken jämförts med samma period året innan.
Visuella laboratorieanalyser och resultat
Vid Semporelaboratoriet, Karolinska Institutet, genomfördes en omfattande laboratoriestudie med syfte att utvärdera filtreringskapaciteten hos virusluftrenaren DYN-C100A. Studien baserades på en kombinerad fotografisk, morfologisk och diagnostisk analys av luftburna partiklar.
De partiklar som ingick i studien anrikades på Semporefilter, vilka därefter analyserades med hjälp av elektronmikroskopi. Metoden möjliggör detaljerad identifiering och karakterisering av partiklar avseende storlek, form och struktur. Nedan redovisas dokumentation av de partikeltyper som användes i studien samt visuella analysresultat för respektive partikelprov.
Efter genomförd provtagning och passage genom DYN-C100A:s filtreringssystem kunde inga av de undersökta partiklarna detekteras vid efterföljande elektronmikroskopisk analys. Detta indikerar en mycket hög avskiljningsgrad för de partikeltyper som ingick i testserien.
Resultaten från laboratoriestudien visar att virusluftrenaren uppvisar en filtreringskapacitet som uppfyller högt ställda krav för avskiljning av luftburna partiklar. Mot denna bakgrund bedömdes DYN-C100A vara lämplig för vidare användning inom ramen för studiens fältförsök.
Teoretiska perspektiv
Utifrån ett teoretiskt perspektiv beskriver forskaren Rolf Nybom ett exponeringsbaserat resonemang kring människokroppens förmåga att hantera luftburna partiklar. Enligt denna modell har kroppen kapacitet att tolerera och eliminera en viss nivå av partiklar utan att negativa hälsoeffekter uppstår.
När ett stort antal individer vistas inom en begränsad inomhusyta ökar partikelkoncentrationerna markant, vilket kan resultera i exponering över kroppens hanteringsförmåga. Vid sådana förhöjda nivåer riskerar de fysiologiska försvarsmekanismerna att överbelastas, vilket i sin tur kan leda till ökad mottaglighet för sjukdom.
Modellen utgår vidare från antagandet att genom att reducera tillfälliga exponeringstoppar och upprätthålla en jämn och låg partikelkoncentration i inomhusluften, kan kroppen i större utsträckning hantera exponeringen utan att hälsan påverkas negativt. Detta teoretiska ramverk utgör en central utgångspunkt för studiens hypotesbildning och val av intervention.
(Se tillhörande figur för schematisk illustration av modellen.)
Redovisning av resultat
Efter bearbetning och analys av det insamlade statistiska materialet har resultaten sammanställts i syfte att besvara studiens övergripande frågeställning: huruvida en reducering av partikelhalter i inomhusluften kan bidra till minskad sjukfrånvaro bland förskolepersonal.
Resultatberäkningarna baseras på sammanlagt 121 evidensmånader. I analysen definieras varje kombination av en enskild förskola och en kalendermånad som en evidensmånad, vilket möjliggör en systematisk jämförelse över tid och mellan deltagande enheter.
Resultat
Sammanfattning och centrala resultat
Enligt statistik från Försäkringskassan utgör förskolepersonal, efter vårdpersonal, den yrkesgrupp som uppvisar högst sjukfrånvarotal. Föreliggande studie har bidragit med ny kunskap om sambandet mellan luftburna partiklar i inomhusmiljö och förskolepersonals hälsa samt sjukfrånvaro.
I studien definieras luftburna partiklar som bland annat virus, bakterier, pollen, allergener och mögelsporer. Efter genomförda analyser identifierades förhöjda partikelhalter i samtliga deltagande förskolor. Tidigare forskning visar att höga partikelkoncentrationer har negativa hälsoeffekter, och att barn är särskilt känsliga för luftföroreningar. Mot denna bakgrund är det av stor betydelse att inomhusluften i förskolemiljöer håller så låga partikelhalter som möjligt.
Inom ramen för studien reducerades partikelhalterna genom användning av virusluftrenaren DYNAIR C100A. Efter en evidensbaserad uppföljning motsvarande totalt 122 evidensmånader visar resultaten en tydlig och statistiskt relevant minskning av sjukfrånvaron i samband med reducerade partikelhalter i inomhusluften.
Slutresultaten från de sex deltagande kommunerna visar en genomsnittlig minskning av korttidssjukfrånvaron om 29,46 procent. Vidare noterades en genomsnittlig minskning av sjukfrånvaro motsvarande 71,62 timmar per förskola och månad.
Studien identifierade även en betydelsefull underkategori med direkt påverkan på partikelhalterna i förskolemiljöer, nämligen barngruppernas storlek i relation till tillgänglig yta.
Slutsats
I samarbete med forskare Rolf Nybom vid Semporelaboratoriet, Karolinska Institutet, kan det konstateras att inomhusmiljöer inom förskoleverksamhet generellt präglas av förhöjda partikelhalter. En betydande andel av dessa partiklar genereras av människor själva, bland annat genom utandningsluft, hudavlagringar och partiklar som transporteras via kläder. Därtill tillkommer partiklar med ursprung i ventilationssystem, byggnadsmaterial samt luftföroreningar som tillförs via tilluften.
Den sammantagna exponeringen för dessa luftburna partiklar utgör en potentiell hälsorisk för såväl förskolepersonal som barn. Resultaten från föreliggande studie indikerar att denna exponering har ett tydligt samband med den höga sjukfrånvaro som observeras inom förskoleverksamhet.
Lösning
Studien visar vidare att implementering av virusluftrenare i förskolemiljöer är associerad med en betydande minskning av sjukfrånvaron. Sammantaget tyder resultaten på att luftrening kan utgöra en effektiv åtgärd för att reducera partikelhalter i inomhusluft och därigenom bidra till förbättrad hälsa och arbetsmiljö inom förskolan.
Referenslista
· Sjukfrånvarostatistik - delats från medverkande kommunernas löneavdelningar.
· Analystester – genomförda av Rolf Nybom Semporelaboratoriet, Karolinska Institutet
· Statistik – Försäkringskassan
· Fakta – Naturvårdsverket
· Fakta – Läkartidningen
· Fakta – Folkhälsomyndigheten
· Fakta – Vi Lärare
Vid frågor eller önskemål om ytterligare information om studien är ni välkomna att kontakta oss.
